Landhöjning, plattektonik och jordbävningar gör att jordytan ständigt förändras. Det innebär nya utmaningar för geodetiska referenssystem och noggrann satellitpositionering. I ett aktuellt inslag i Vetenskapsradion uppmärksammas behovet av att utveckla hur vi hanterar koordinater i en föränderlig värld.
Traditionellt används fasta koordinater för att beskriva geografiska positioner. Men i verkligheten rör sig jordskorpan kontinuerligt. I Sverige påverkas positionerna bland annat av landhöjningen efter den senaste istiden, medan rörelserna i andra delar av världen främst orsakas av plattektonik och jordbävningar.
För mätningstekniken innebär detta att en punkts koordinater inte alltid kan betraktas som oföränderliga över tid. Vid noggrann GNSS-mätning behöver hänsyn tas till både referenssystem och tidpunkt för positioneringen.
Dynamiska referenssystem kan bli allt viktigare
I flera länder diskuteras användningen av dynamiska referenssystem, där en position inte enbart beskrivs med koordinater utan även med en hastighet som anger hur punkten förflyttas över tid.
Sådana system kan få ökad betydelse när kraven på noggrann positionering växer, exempelvis inom geodetisk mätning, infrastruktur, maskinstyrning och automatiserade transportsystem.
För Sverige, där SWEREF 99 och RH 2000 utgör grunden för den nationella lägesbestämningen, är långsiktig förvaltning av referenssystem och hantering av jordskorpans rörelser viktiga frågor.
Geodesin får en allt viktigare roll
Utvecklingen visar att tillförlitlig positionering inte enbart handlar om bättre GNSS-mottagare och mätmetoder. Minst lika viktigt är att koordinater kan relateras till stabila och väldefinierade referenssystem över tid.
Lyssna på Vetenskapsradions inslag: Landhöjning och jordbävningar utmanar GPS och kartor
Källa: Sveriges Radio, Vetenskapsradion, 25 oktober 2026.
